Hej då världens bästa land.

Hopp, nu är sista kvällen i USA kommen. Jag har precis skickat ett långt email till min värdmamma och berättat för henne ännu en gång hur tacksam jag är för allt jag fått och gjort och att de gav mig denna underbara chansen. Tänk att för ett år sen satt jag hemma och klagade till mamma hur jag var redo att ge mig ut och se världen och hur jag ville åka och vara bort i 2 år minst! Så blev det inte riktigt.. Men vilket år. Vilka uppleverser och vilka underbara människor jag har lärt känna. Finns inget som kommer att väga upp till detta. Jag känner att jag lämnar min tid här som en bättre människa. Jag har vuxit och jag ser världen och lilla Falkenberg med helt nya ögon. Av alla de svåra tiderna har jag vuxit och utav alla de bra har jag skaffat mig minnen för livet. Jag har varje dag fått umgås med två helt underbara tjejer vars personligheter tog mig med storm. Jag vill tro och hoppas att de ska ha lärt sig något av att ha mig där. Jag ser fram emot att se dem växa och bli sina egna invider. Och jag tänker hålla fast vi dem. Jag vill att de ska minnas mig och att vi kommer skapa mer minnen tillsammans. Jag fick en lillebror som betyder grymt  mycket för mig. Jag längtar tills den dagen han är gammal nog för att komma och hälsa på i Sverige och att jag kommer få visa han allt vi har här.  Jag fick en extra "mamma och pappa". Jag fick vänner som jag hoppas jag kommer få hålla vid hela livet ut. Vi kommer alltid att kunna ha denna upplevelsen tillsammans och att se tillbaka på. I morgon är det Thanksgiving här och meningen är att man ska säga allt man är tacksam för. Just nu är min lista så lång. Året kunde inte slutat bättre än med denna resan. Allt har varit kanon. Nu är det dags att åka hem och även finns det lycka i det. Jag har saknat min familj så mycket och det ska bli mysigt att få vara HEMMA. I min säng, i mitt hus, med min familj, mina vänner, svensk mat, svensk jul, ica och massa annat.  See ya soon Sweden!!